ditt navn her



Femte mars

2012-03-05 @ 14:56:51 i Ledsenheten och tankarna
Lovet är slut och det är tre veckor kvar tills vi lämnar landet, tre veckor kvar tills jag förmodligen kommer sitta i London och äta en kycklingburgare från Burger King med den bästa personen jag vet. Vi 'firade' två år tillsammans igår, fast det riktiga firandet skjuts upp tills vi anländer i England, det blir kanske roligare så. Jag tror att den här resan kommer göra mig gott, ge mig lite positivitet och en aning mer hopp om framtiden. Den kanske kan ge mig orken att fortsätta kämpa trots stressen och den psykiska och fysiska smärtan. Nu kan jag tänka lite klarare och det känns inte riktigt som om jag ligger döende på botten längre, känslorna har varit värre förut men självklart kommer de tillbaka igen någon gång, så som de alltid gör. Naiviteten över att ha övervunnit min sorg har försvunnit sedan länge, jag har slutat hoppas och försöker att klara av så mycket som möjligt medan den fortfarande håller sig borta. Apatin är numera min vän, då glädjen aldrig stannar kvar. Det hade varit så fantastiskt om jag kunde vinna det här och sedan helt gå vidare i livet, leva det fullt ut utan paranoian, ångesten och depressionen; om jag kunde känna mig lycklig och trygg tills mitt liv tar slut.

Legg igjen en beskjed!