DITT NAVN HER



Trettioförsta december

2011-12-31 @ 19:47:01 i En del av vardagen |

Är det här våran sista nyårsafton? - Blev hämtad från William imorse, åkte efter det och köpte mat, hämtade paket osv. Jag har fått en försenad julklapp från mamma och Tomas, fyra Keri Smith böcker. Wreck this journal, This is not a book, Mess: The manual of accidents and mistakes och Finish this book. Det blir en aning intressant att försöka göra allt som står i dem. Ikväll firar vi nyår med en till familj här hemma, hittills har det varit helt okej men jag orkar sällan stanna utanför mitt rum och vara social så nu spenderas en del av kvällen med tv'n och datorn istället. Det blir inga nyårslöften den här gången heller, så många skapar löften men väldigt få personer håller löftena och jag hade bara blivit en i mängden av folk som bryter dem. Istället tänker jag bara göra mitt bästa och fortsätta kämpa med skolan och med mig själv, möjligtvis lönar det sig till slut. - Gott nytt år till alla trevliga eller otrevliga människor som läser detta :)




Tjugoåttonde december

2011-12-28 @ 13:37:15 i Antidepressiv behandling |

Jag har varit på ett möte på avdelningen nu imorse, det gick väl helt okej men ändå känns det inte riktigt bra. Fluoxetinet ska höjas och de vita tabletterna ska bytas ut till kapslar, det smakar så illa annars. Theralenet behöver jag inte ens försöka ta längre, det byts ut mot Atarax och Lergigan, om de nu skulle börja fungera igen. Läget med mig just nu är inte så himla bra, har ingen aptit alls, sover dåligt och ångesten ökar. Livet står ändå stilla på något sätt, eller så är det bara jag som inte tar mig någonstans, som vanligt. // Igår föll jag och blev yr, kunde inte gå, stå eller höra ordentligt på ett tag. Marken var hård och idag gör det ännu ondare i svanskotan så jag tänker spela Left 4 Dead 2 eller Assassain's Creed på mitt nya xbox 360 resten av dagen, har ingen lust alls till att plugga geografi. (tumblr)



Tjugofjärde december

2011-12-24 @ 19:01:48 i En del av vardagen |

Alla fina bilder jag tog under middagen och då tomten var här har blivit raderade då minneskortet tydligen var tvunget att bli omformaterat. Vad är meningen med att göra det egentligen? Den här dagen har varit helt okej, först önskade jag att den skulle ta slut för att det helt enkelt bara kändes för jobbigt, men efter ett tag kändes det lite bättre. Tack till mamma, Tomas, Kim, mormor, Milla, Carro, Sivan, Mats, Ella, Melvin, Alvin, Joel och Loke för julklapparna och den här julaftonen. Farmor och William förtjänar också tacksamhet för presenterna, jag önskar att jag hade kunnat träffa dem idag men det får bli någon annan gång. Det tråkiga idag är att aptiten är borta och att jag måste tvinga mig själv att äta varje dag, så det blev inte riktigt som vanligt med julmaten nu känns det som. Har ni andra haft en bra dag då? Det finns så många som verkligen förtjänar en fantastisk julafton i år.



Tjugotredje december

2011-12-23 @ 20:01:32 i En del av vardagen |

Natten har varit lite besvärlig, det har börjat bli för mycket ångest och tankar som gör att jag inte kan sova ordentligt och när hjärnan är för jobbig vill jag bara helst av allt kunna somna. Ikväll kommer jag testa Theralen ännu en gång, blir det segt på morgonen imorgon så lär det inte ske igen. Tack för att du hjälpte mig inatt, William och god jul till er alla. (Bildkälla : tumblr)


Tjugoförsta december

2011-12-21 @ 20:38:44 i Ledsenheten och tankarna |

Jag försöker att komma på hur allting känns just nu men det går inte att komma fram till någonting, det är lättare att bara strunta i att tänka på det istället för att behöva gå igenom tankarna om och om igen. Det känns inte som att jag känner mina egna känslor, det går inte att vara beredd på dem och det går inte vidare ofta att beskriva vilka de känslorna är, jag vet hur jag känner men ändå inte. Vad jag vet är att jag inte mår bra, men hur det känns och varför det är så orkar jag inte fundera på mer. Om även tankarna hade försvunnit så hade apatin varit någonting att föredra hela tiden, men trots att känslorna ofta inte finns där så blir det på något sätt bara mer förvirrande att inte känna något då tankarna fortfarande existerar. Är att kunna känna sorg bättre än att inte ha några känslor?


Nittonde december, min dag

2011-12-19 @ 22:25:00 i En del av vardagen |

Vaknade - snoozade - gjorde mig klar - åkte taxi i ca fyrtio minuter - var i skolan - gick till Bup - hade terapi - tog taxin hem till mormor - spelade - fick en tid hos UM - åkte till ungdomsmottagningen - spelade monopol med William i väntrummet - fixade allting - åkte därifrån - sov med den finaste i världen - vaknade - umgicks - åkte med mamma till Max - fortsatte hemåt - kom hem - satte mig vid datorn och nu sitter jag här fortfarande, ca en och en halv timme senare. | För övrigt så är det sista dagen i skolan imorgon innan lovet, för min del i alla fall och nu ska jag bestämma huruvida KBT'n ska fortsätta eller inte. Det lutar åt inte då jag bara känner mig som en besvärlig patient som inte verkar vara mottaglig för någonting man säger. Är det värt att fortsätta när man är helt övertygad om att man aldrig kommer kunna berätta för en ny person om hur tankarna rör sig just nu?


Artonde december och bambubjörnar

2011-12-18 @ 17:22:59 i En del av vardagen |

Det är söndag och jag är olycklig igen. Hypokondrin och stressen blir hela tiden värre, snart påbörjas fluoxetinet och hur den början blir vill jag inte ens tänka på. Helgen har i alla fall varit ganska bra men den gick över alldeles för fort, William har nyligen åkt härifrån och nu har jag inte lust att skriva mer. Tankarna känns väldigt tråkiga just nu så jag ska försöka bli gladare genom att se bilder av söta pandor. - God kväll. (( Bild från weheartit.com ))



Femtonde december, några rader

2011-12-15 @ 22:04:57 i Ledsenheten och tankarna |

Allting känns väldigt stressigt och oroligt just nu, kanske helt utan anledning. Jag känner mig så rädd för att misslyckas och sedan inte lyckas bli någonting, att allt i livet kommer ske för fort och att jag inte kommer hinna med. Det känns som att jag inte är bra nog och inte alls räcker till. Vad kan man göra då man inte räcker till ordentligt? - Terapin gick bra idag, trots att det fortfarande känns likadant som tidigare. Ändå vill jag inte behöva ge upp men det kanske bara är så det ska vara, att jag ska ge upp men fortfarande finnas kvar i livet. En del saker finns kvar att kämpa för och så länge de finns är det bara att fortsätta med att inte ge upp.


Fjortonde december, medicin uppdat.

2011-12-14 @ 16:26:46 i Antidepressiv behandling |

Under dagen har jag vaknat, pratat i telefon med läkaren, somnat, vaknat, pluggat, inte pluggat, åkt hem från mormor och sedan ritat födelsedagskort åt mamma med mina småbröder. Imorgon fyller hon år och då ska vi äta lunch på en resturang efter terapin. Grattis i förskott, mamma. Hur som helst så blev det helt bestämt idag att jag börjar med Fluoxetin igen, den kanske fungerar bättre nu. Läkaren kommer förmodligen skriva ut Mirtazapin igen senare för att det tydligen är en bra kombination enligt specialisterna. Två mediciner som jag redan har haft och som möjligtvis kan göra en skillnad när de båda är tillsammans.
- För en lite gladare stämning till inlägget, här är en bild på en nyvaken Rozz;



Trettonde december

2011-12-13 @ 20:30:58 i Antidepressiv behandling |

Igår blev det ingen KBT, jag åkte hem från skolan tidigt och att ta bussen tillbaka till stan senare kändes inte som ett vidare lockande alternativ, så istället gav terapeuten en ny tid till torsdag denna vecka. Bup-läkaren har ringt idag och ska ringa imorgon igen, tydligen ska jag börja med fluoxetin igen men av vad jag minns så fungerade den inte vidare bra senaste gången. Nästa gång vi träffas kommer vara på avdelningen efter jul, innan nyår. Kognitiv beteendeterapi känns fortfarande inte som att det är för mig, jag fortsätter känna som att jag aldrig kommer kunna berätta om vad som händer för någon ny. Hur ska det då fungera? Ska man prata om det förflutna så är det lika bra att gå i vanlig terapi men det ger mig ingenting, det blir bara samma berättelser om och om igen. Fortsätter att försöka två gånger till och sedan får jag se vad som händer. (Bildkälla; någon användare @tumblr.com)


Tolfte december

2011-12-12 @ 07:08:40 i En del av vardagen |

Jag åker till skolan inom en timme, har absolut ingen lust och vill bara ligga hemma i sängen tills det inte är bekvämt längre. Det är väl lika bra att försöka åka hemifrån i alla fall då det här är sista skolveckan och jag har tre matteprov att göra. Till stan måste jag hur som helst, idag är det KBT och det har jag inte heller lust till (fortfarande). Känner ingen ork för någonting och jullovet kommer därför väldigt passande. - 10 dagar.


Elfte december, få andra att falla

2011-12-11 @ 16:21:41 i Ledsenheten och tankarna |

En sak som irriterar mig så otroligt mycket, som helt ärligt gör mig extremt upprörd är folk med eller utan ätstörningar som lägger ut vissa sorters bilder eller texter. Jag kan acceptera att du har anorexi eller bulimi och skriver om dina problem, men börjar du lägga ut bilder på mulliga kvinnor där du pekar ut deras lår, bröst och mage och kallar deras kroppsdelar äckliga och feta så är du bara en riktigt elak person. Att ha anorexia gör inte dig oskyldig då du skriver att fina flickor inte äter, att skriva eller säga så till någon gör dig enbart till en idiot och kan leda någon annan till sin död. Varför vill man trigga igång andra till tvångsmässig svält?  De som just börjar återhämta sig från en ätstörning lär ju inte bli vidare lyckliga över sig själva då de äntligen börjat gå upp i vikt och sedan ser sådana idiotiska bilder, men det kanske inte en del personer tänker på. Det är fel att klaga på folk som är normalviktiga eller kraftiga, om de är nöjda med sin kropp eller inte spelar ingen roll, ingen vettig person skulle vara så elak och kalla andras kroppar äckliga. Tycker man illa om andra personers kroppar så håller man det för sig själv, tycker man att det är fel att äta mycket så håller man det för sig själv och svälter man sig själv så är det enda rätta att skaffa hjälp och försöka bli bättre. Säger man att man älskar sin anorexia eller bulimi så är det bara ännu sjukare, det finns ingenting vackert med att vara ätstörd, varje dag är ett hav av ångest och vem kan någonsin älska att ha ångest? Vad jag vill få ut av det här inlägget är att få de som gör dessa elaka saker, omedvetet eller medvetet, att inse hur otrevligt det är. Förmodligen är det många som blir störda av vad jag nu skrivit, men helt ärligt så bryr jag mig inte, jag vet hur det är och jag skulle aldrig säga till någon att det är fel att äta, att det är vackert att vara dödligt smal och få in andra i en ätstörning bara för att jag avskyr mig själv. Det är fullständigt avskyvärt att vara pro-ana.


Jag hoppas att ingen misstolkar det jag skrivit som om jag ogillar människor med ätstörningar, för så är det inte. Ätstörningar och folk som stödjer anorexi och bulimi är vad jag inte tycker om och förstår inte varför man skulle vilja trigga igång andra och få dem att hamna i samma helvete som en själv. - Trevlig kväll.



Åttonde december, inlägg med bilder känns positivare

2011-12-08 @ 21:00:00 i Ledsenheten och tankarna |

I början fungerade det en aning men nu har jag upptäckt att medicinen inte hjälper det minsta längre, misstänksamheten och rädslan fortsätter lika starkt som förut. Nu finns det i alla fall hopp om att det kan bli mildare, då Risperdal fungerade någorlunda i ca tre dagar till och från och det är väl positivt. Att gå omkring utomhus för att få träffa den jag älskar är ändå helt klart värt det, jag skulle kunna gå i fyrtio minusgrader och kolsvart mörker bara för att få umgås i två timmar. Detta blir ett kort inlägg men det bryr sig ingen om, ögonen kliar, jag är förkyld och det här är allt jag har lust att skriva. Funderade på att lägga ut något kritiserande som blev skrivet igår, men jag är inte på det humöret så det blir inte av, än. Istället blir det mer bilder på katter, för att Toby och Milow bor här hos mormor och det är roligt att fota dem. En Toby Bou:




Sjunde december

2011-12-07 @ 11:54:37 i En del av vardagen |


Idag åker jag hem, är nu i köket med en värmdedyna på benen och skriver om Kina och Japans religioner. Tre uppgifter kvar och sen är det hundra procent säkert att jag har lyckats få betyg i religion. Jullovet kommer bestå av att ta det lugnt och arbeta med historia för att göra vårterminen mindre stressig, men det känns som att det hur som helst kommer vara fullproppat med stressiga tankar i mitt huvud. Jag kan försöka minska dem i förtid i alla fall. Senare idag har Alvin ett slags luciatåg på dagis och dit ska jag med Tomas för att se på och vara en bra syster. Efter det ska jag hem igen och städa, plugga matte och öva på engelska uttal.


Sjätte november och en till bild

2011-12-06 @ 22:19:45 i Ledsenheten och tankarna |


Ibland fungerar det inte riktigt bra att tänka på framtiden, ibland skapar tankarna ångest och vissa andra gånger blir jag exalterad. Den sociala biten är vad som känns värst och de gånger som tankarna skapar ångest känns det som att alla i framtiden kommer avsky mig utav någon anledning, då kommer det inte hjälpa alls att ha ett fantastiskt arbete och massvis med pengar. Egentligen kanske det inte blir så stor skillnad i framtiden från hur livet är just nu, folk känner inte fina känslor för mig och jag är inte lycklig, det kanske aldrig förändras. Vad jag tänker göra nu för att inte fullständigt haverera mentalt, är att fortsätta fantisera om en förändring så kanske det en vacker dag blir till sanning. Den enda som kan ändra livet är jag själv och kanske kan jag en dag förändras, om jag ger förändringen tillåtelse att förändra. Jag behöver bara en ny plats där jag kan bli något annat än det här, jag måste komma ifrån den här staden och stadens okända men även välkända befolkning för att kunna börja om. Tills dess kan jag bara fortsätta med att försöka överleva.


Femte december

2011-12-05 @ 21:01:13 i En del av vardagen |

Mötet gick helt okej, jag fick ungefär samma frågor som alltid och gav ungefär samma svar som alltid, det var inte speciellt främmande. Några möten till får det bli, det var trots allt inte vidare jobbigt men det går ju inte riktigt att bedöma då det var första gången vi pratade ordentligt. Efter mötet blev jag hämtad och skjutsad till skolan av Tomas, trots det korta avståndet. Sedan gjorde jag ett till prov i engelska, gjorde klart arbetet om buddhismen och väntade efter det på att åka hem igen. Ikväll ska jag klara mig på en halva Risperdal, receptet är slut och inget nytt skrivs ut förrän imorgon. Det går förmodligen bra, jag har redan huvudvärk och illamående så det kan inte påverkas något mer utav den bristen. Under dagen har det snöat förresten, snön kanske stannar kvar den här gången, om temperaturen vill. Jag hoppas att den finns kvar tills efter jul.


Fjärde december

2011-12-04 @ 18:36:16 i Ledsenheten och tankarna |


Jag sitter i soffan hemma hos mormor just nu, tänker sova här tills imorgon då jag har KBT hos Bup på morgonen. KBT känns väldigt skrämmande och det finns fortfarande ingen lust eller ork till att prata, det känns inte som att det kommer bli fler än högst tre möten bara för att jag självklart måste avstå från det som folk tror skulle hjälpa och hela tiden göra det värre för mig själv, men jag kommer i åtminstone försöka tills det blir för mycket. Tre möten är väl ingenting? Om tjugo dagar är det julafton men tyvärr finns det ingen julkänsla någonstans, i år är det någonting som känns helt annorlunda på grund av mig själv men mest är det nog snöbristen som håller bort alla känslor. Är det många fler än jag som inte känner någon julstämning? De enda övertagande känslorna som finns just nu är nog stress och förvirring, lite lättnad till och från men nu är jag tillbaka på den rutan som jag oftast befinner mig på. Det finns något som jag har tänkt skriva om som förmodligen kommer irritera en del människor men det är något som jag inte orkar skriva om ikväll, det kommer förr eller senare och är egentligen något som fler borde tänka på. - Ha en trevlig kväll, farväl.